Tänkte faktiskt skriva ett inlägg i måndags, men lyckades inte. Jag vill i alla fall visa liten snutt av dagen. Linas kompis Tilde var här, så vi gjorde egna bakelser (chokladrulltårta med hallonsylt, grädde och vindruvor). Bakverken avnjöts framför en fantastiskt fin bukett blommor som min Kosovoresenär hade skickat. Han har nog aldrig varit hemma en enda Alla hjärtans dag, vilket är synd, men jag får ju blommor ändå. Somliga har tur.

Alla hjärtans dag slutade bra, och bönan övernattade i mitt sovrum med mig. Mysigt!

Ja idag lyckades jag ta mig ut igen. Oj så tur jag har. För närvarande känns det sjukt onödigt att ens ha en dator, när man inte ens kan använda internet från den. Men just nu gick det tydligen bra. Hexi är för närvarande hos sin kille i Korsträsk (min moster hade en fin kissemiss som verkade hågad att bli ung förälder) så vi hoppas att de fattar tycke för varandra och att vi får små söta bebisar i slutet av april/början av maj.

Majsan saknar sin buskompis och firade första ensamma kvällen med att försöka upprätthålla någon typ av busighetsfaktor här hemma. Det innebar klättrande på en stol och klösande på en tavla så att den nästan föll ner i golvet. Tills vidare nöjer hon sig med Vinas sällskap.

Ute är det fortsatt iskallt, i morse var det friska 34 minusgrader och man längtar knappt alls till sommaren. Eller så dör man av längtan efter vår och solvägg med takdropp och kaffe på bron. Fast mest längtar jag ju såklart efter Mika. Det bästa vore om påsken redan var här, då är allt klart å betalt, och familjen vore samlad. Inte helt fel.

Nu ska  jag försöka fixa lite mer internetgrejor innan det klappar ihop. Mors!

För ett par dagar sedan upptäckte jag att mina frösådder börjat gro. Inte svåra att få fram, men trevliga att se på och att ha när man längtar efter sommarens blomsterprakt. Två dagar hann jag ha mina groddar i fönstret innan det inträffade. Två dagar bara.

När jag klev upp på morgonen möttes jag i köket av tomma omkringrullande torvbriketter, vars innehåll lekts ut över hela köksgolvet. Somliga hade till och med kommit ut i vardagsrummet på sin utflykt. Det låg en hög under fönstret, tillsammans med de känsliga nygrodda plantorna. De hade gnagts av och gått sönder totalt.

Nya briketter sattes i vatten för att svälla, nya fröer blötlades och jag gjorde efter dessa förberedelser i ordning samma låda med samma innehåll. Idag har de kommit upp igen, de små groddarna. Lycka.

Vid frukosten upptäckte Hexi också det. Som tur var så upptäckte jag vad Hexi upptäckt, så jag hann precis hindra henne från att behandla dessa småttingar på samma sätt som de förra. Just nu känns det som att hon är billig, men ungkattor kanske ska få hållas? Hon är ju rätt kul mellan varven.

Snart, snart, snart. Jag börjar tappa tilltron till just det här ordet. Snart kommer Mika hem, snart är det vår, snart är det mammavecka för Lina, snart är mitt internet fungerande, snart snart snart. Jag blir tokig. Alltid ska man vänta och vänta och längta lite också.

Under denna väntetid tänkte jag att jag skulle uppdatera mina kunskaper i webdesign och konstruktion av hemsidor, varför jag håller på att stifta bekantskap med publiceringsverktyget Wordpress. Det går inte heller så bra, men SNART hoppas jag att inloggningen börjar fungera, att det SNART går att använda det här magnifika verktyget. Snart. Suck. Jag blir för tillfället inte inloggad, sidan blir bara blank och säger att den laddat klart fastän jag VET hur det egentligen ska se ut. Och det innefattar inte vitt överallt.

Nu ska jag i alla fall försöka hitta någon sorts support så jag kan komma igång. Det kliar i fingrarna av att få sätta igång med allt jag lärt mig. Och även att få lära en del nytt såklart. Det här innebär helt nya möjligheter för "mina" hemsidor, så snart jag kopplat hur det fungerar blir det kanoners!

Det är en mycket nöjd hund som ligger och vilar på sin kudde just nu. Bara fem minus, sol som värmer och härligt, härligt att vara ute. Vina hittade en flock renar, sprang ifatt dem, inspekterade och återvände sedan. Allt utan ett enda skall. Intressant.

Nu ska jag duscha. Eller kanske bada?

Jag måste sluta med kaffe. Fast just idag var det gott, precis som sällskapet. Min galet sjukdomsdrabbade vän har kommit hem från rehab på sjukan och det måste ju firas med kaffe och bulla. Fast det kanske var att ta i när jag valde påtår. Halsbränna och sömnsvårigheter är ju knappast önskvärt under kvällen/natten.

Det är skönt att träffa min kompis igen. Hon har som nämnts innan haft alla möjliga sjukdomar och olyckor på sin lott, nu senast var det en hjärnblödning och ett antal frakturer i ansiktet som tvingade läkarna att göra vad de kunde. Mirakulöst nog fixade hon det den här gången också.

Jag har länge varit rädd att prata med henne, och till och med att träffa henne. Tänk om hon inte känner igen en? Eller om hon var delvis förlamad? Eller tappat talet? Eller personlighetsförändrats? Hjärnblödningar kan ställa till det ordentligt. Kvällens pratstund lättade på spänningen ordentligt, det var nästan som i forna tider.

Nu är det klart!




En välförtjänt vila efter att ha försökt äta upp färgen från väggen. Ben är nog godare.

Nu ska vi bara gräva fram möblemang och lite färgmatchade textilier till gardiner och sängkläder så blir det säkert bra. Någon tavla, blomma och liten annan prydnad kanske också slinker med. Om jag får. Jag vill ju inte göra för tjejigt så att inte Mika trivs.

Tills vidare duger det här bra, möblerna kom fram på ett annat sätt, rummet känns större än sina 2,5 x 3,5 meter och det blev allmänt ljusare och mer trivsamt. Jag erkänner att jag spillde liiite på golvet, men det tar jag bort när jag ska städa ordentligt. Det blir när piffingen kommer igång på allvar.

Nöjd!

Farligt att stanna på nätet längre än nödvändigt ... Hittade något snyggt:


Kaiku Lattemugg från Marimekko. 2,5 dl. Älska mönstret.


Kaiku fondtyg från Marimekko. Samma mönster men på tyg, lämpligt för fondtavla eller liknande. 250x145cm.

Ja, jag älskar både björkar och svensk sommar.

Guld i träden, skymningsblå himmel och rodnande horisont.

Igår eftermiddag var det så otroligt vackert ute, jag grämde mig över att jag inte hade med kameran. Kom på att jag kunde fota idag istället, men just nu är det bara mulet. Kanske lika bra, när jag ska måla slipper jag ju tänka på de förlorade fotona.

På tal om målning så är det inte så våldsamt mycket kvar nu. Det blir bra. Jag längtar efter att få möblera i ordning i rummet, helst med de möbler vi ska ha. Tills vidare får våra tidigare möbler vara kvar, men framöver ska vissa delar bytas ut. Till exempel sängarna.

På tal om säng så hittade jag en sängram som skulle vara fin hemma. OCH en bokhylla till Linas rum. Jag behöver ett släpvagn. Misstänker en stadsresa med tillhörande shopping innan veckan är slut. Gilla Blocket.

Nu mera måla.

Om tjugo minuter fyller Mika år. Jag kan inte ge en kram eller en present. Kan inte bjuda på frukost på sängen eller en blomma på bordet. Jag kan bara önska att hans födelsedag blir bra ändå.

Grattis.

Idag åkte bönan äntligen till sin pappa. Galet tycker ni, vilken rutten mamma, men det var böni själv som längtade. Fick jag bestämma skulle vi mysa varenda dag. Tyvärr fanns magsjukan i pappahuset, så Lina fick stanna en extra karantändag hos mig så att hon kaaanske slipper bli sjuk.

I eftermiddag har jag blåst upp till Kåbdalis igen, ska börja med slutstrykning av väggarna. Fantastisk service med hemkörd färg, tummen upp för Flügger/Bohlins BMM i Vistträsk! Nu är det alltså bara upp till mig om det blir hyfsat klart i helgen eller om det måste vänta ytterligare.

Nu är det nog dags att börja. Ses!

Dagens fråga:
Hur lång tid tar det innan kroppen blir ett skelett när man dött?


(Är detta normala funderingar för sjuåringar?)

Jag håller på att gå i bitar här hemma ibland, den här veckan har min internetanslutning tjorvat mer än lovligt. Jag misstänker dock någon typ av halsfluss för min bästa vän (datorns) räkning, så den ska till doktor Frty snarast. Återstår att se om det finns något att göra eller om koma med senarelagt uppvak är enda alternativet.

Idag ville Lina köra skoter. Hon ville egentligen mest tolka med boben bakom, och hävdade att det inte alls var kallt. Jag menade att tjugo minus var för kallt, men då mätaren visade tio minus så kunde jag inte neka längre. Vi tog Vina och packade oss iväg. En timme senare, när vi kom hem, så var det tjugo minus på riktigt. Jag hade inte märkt det men Lina tyckte att det var isande kallt och fick tina upp i badkaret.

Vina gör fina framsteg som följeslagare, förr var jag tvungen att slå av motorn, kliva av skotern och gå en bit ifrån för att hon skulle komma fram. Nu hoppar hon upp på kommando, speciellt när hon rusat av sig det värsta bensprattlet. Hon sover gott ikväll, det lovar jag!

På vägen hem bjöd naturen på en underbart rosalila vinterhimmel och snötyngda träd vart än man tittade. Det kändes lite som att färdas i en vintersaga. Jag blev nästan sugen att åka skidor?! Tur att jag inte äger några, då hade jag ju saknat ursäkt att låta bli.


En liten Vina under ett hängande träd.

Räknar lite till. Nu har jag hittat priser och mått på virke jag funderar på att bygga av. Återstår att se hur högt man ska göra hela arrangemanget. Enligt IKEA är 160 lämplig höjd, men jag funderar på hur högt man kan göra när jag når till taket med handen? Ska mäta nästa gång jag är i Kåbban tror jag. Tur att det inte brinner i knutarna.

Lina åkte nyss till sin pappa, hon skulle hjälpa honom med småisarna sa hon. Jag misstänker en dos pappasjuka så här mitt i mammaveckorna. Hon är riktigt hjälpsam. Medan jag nickade till på soffan i vardagsrummet dammsög hon, och när hon åkte sa hon att jag skulle diska och rensa kattlådan idag. Tur att hon påminner mig om sådant. Not. Nu måste det ju göras ...

Kanske dags att kavla upp ärmarna så man är klar när hon ringer efter hämtning. Har jag tur hinner jag förbi bästhuset där det serveras gott te och skvaller. Vore inte dumt. På återseende!

Idag har jag kollat upp vad det kostar att återställa en klantighet jag lyckats med. Det blev dyrt. Så dyrt att jag nog måste överväga att sluta med snask för att spara pengar att betala med. Jävla skit. Fast jag brukar faktiskt inte svära.

Jag och Lina bjöd in oss på middag hos mamma idag, och när vi ändå var io farten råkade vi bjuda mina syskon också. Trevligt med en liten familjeträff en lillördag. Lina fick plättar enligt beställning, och vi andra åt mammas bästa köttbullar, potatis, sås, inlagd gurka, omelett, räkstuvning och det var så grymt gott. Jag kommer aldrig att kunna laga mat som mamma, så jag passar på att njuta av hennes matlagning.

Annars trillar dagarna på som vanligt. Jag saknar Mika och längtar tills han kommer hem, men det är egentligen för länge kvar för att ens fundera på när det är dags nästa gång. Fast när det väl är hemresedags i mars så stannar han ju förhoppningsvis hemma ett bra tag.

Det är både skönt och konstigt när han kommer hem. Skönt att ha någon att dela allt med igen, men ovant att ta hänsyn och att komma ihåg att våra rutiner från vintern inte är Mikas rutiner. Smågrejor, men det visar bara hur man anpassar sig efter situationen.

Jag längtar efter många sake just nu, här är listan (utan inbördes ordning):

• Mika
• Solvarma vårdagar med korvgrillning i en snögrop
• Frösådderna som ska spira i sovrumsfönstret
• Solvärme och takdropp
• Kattungar
• Linas examen och sedan sommarlovet. I år ska vi bada!

Lite hattigt inlägg ikväll, men så är det när man bloggar. Man får bestämma själv.

Igår var jag så illa piskad att åka till staden och shoppa. Det låter måhända trevligt och lustfyllt, men jag och Lina (som var mottagaren av dagens shopping) är båda blodsockerkänsliga. Efter att vi ätit middag gick det alltså avsevärt mycket bättre att hitta det vi skulle.

För första gången har Lina nött sönder ett uteplagg. Andra föräldrar kanske blir irriterade eller arga, men jag är glad att hon äntligen kommit på att det är kul att leka utomhus även vintertid. Hela hennes första vinter på dagis stod hon stilla på en fläck och grät. Nuförtiden kryper hon runt i snön och leker. Massor. Det har resulterat i två revor, en på vardera knä, på hennes täckisar. Vi fyndade ett nytt par i kraftigare tyg, och nästa år har jag redan bestämt vilket fabrikat vi ska ha på utekläderna.

Förutom täckisar så behövde min växande brutta nya brallor och hennes nyförvärvade aparmar av extra längd krävde en del koftor, då de gamla tjänat klart. Vi hittade en del på rea och en del annat också. Det blev en ljusgrå mjukisdress (kofta+byxa) från H&M, ett par jeans, ett par jeansleggings och två koftor från Kappahl. Lina gillar att leka modevisning från provrummet och hon bjöd på en kul visning av olika varianter av kläder. Jag blev faktiskt lite impad av tålamodet att pröva byxor i mängder tills vi hittade rätt.

Tänkte dela lite bilder men hittade inga bra så det kanske kommer senare. Vill även inflika att Lina inte längre räknas som flicka, utan numera tillhör kategorin tjejer på klädbutikerna. Så det så.

Ikväll har jag pysslat ihop en ritning. Då kan jag lättare räkna ut hur mycket virke det går åt till den planerade sängen. Jag tyckte det var dyrt att köpa en för fyra tusen när man kan bygga själv, så då är det bara att sätta sig och konstruera. Just nu funderar jag på snygg lösning på hur man fäster de olika delarna vid varandra.



Ett annat bekymmer är varifrån jag ska knycka verktyg. Givetvis återlämnas de efter användandet, men det krävs en del maskiner som jag inte har, skruvdragare tex. Och gersåg. Och kanske en liten fräs? Ska kolla runt vad mina bekanta har i sina gömmor och så ska det räknas. Jag ska leta fram det billigaste stället att köpa allt material, annars är det ju liten vits att bygga själv. Man måste ju snika (fast mest är det ju faktiskt kul att bygga själv).

Förhoppningsvis får jag bygga själv i lugn och ro utan att någon står och pekar med hela handen och har åsikter om hur man borde bygga. Jag HAR faktiskt snickrat en del annat tidigare, om än aldrig någon säng. Så det kan ju vara dags.

Snart soven, men först lite prisjakt.

Igår hände det igen. Den tredje valpförfrågningen sedan i somras trillade in i mailboxen. Vina är jättefin men ännu inte injagad, och vi vet alltså inte om hon är lämplig att avla vidare på. Ännu skickar jag alltså valpspekulanter vidare till de kontakter jag tycker verkar vettiga. Det här gör dock att jag funderar på Vina.

Plus är hennes grymma temperament och hennes människokärlek. Plus är hennes hittills ljusa förhoppningar i skogen, med tysta upptag, tyst följ och att hon faktiskt har ståndat en del fågel trots att husse ännu inte riktigt haft turen på sin sida samtidigt som geväret i handen. Plus är hennes bra vinklar och rörelser. Exteriör och mentalitet har vi papper på, och är alltså hyfsat objektiva. Jakten vill vi utvärdera med jaktprov så snart hon är injagad men det dröjer ju till nästa höst.

Minus är bitar av hennes exteriör (stora öron, hårt rullad svans, överkant i storlek), det faktum att det förekommer en hel del katarakt på mödernet, och även bland helsyskonen. Det är det största minustecknet och det som gör att jag funderar på om hon alls ska avlas på. Själv är hon frisk, ögon UA, Patella UA, det har vi också papper på, så rent teoretiskt borde en eventuell avel inte ha några större hinder. Men.

När man har sysslat med avel så känner man till en del om genetik. Mycket kan nedärvas som inte syns på just föräldrarna, som ligger dolt i arvsanlagen. Att jag kan avel lite gör att jag tvekar. Tvekar man så ska man inte. Veterinären ville även att vi skulle avvakta tills hon är fyra-fem år innan avelsdebut med tanke på ögonen. Klart man lyssnar då. Även om man gillar valpar.

Tänk vit panel. Helghus. Vinter, kyla, bastu. Tänk skidor, skoter, pimpling. Avkoppling. Vardagsflykt. Där har du några nyckelord. Här får du en nyckelbild. Fast det ska tillföras lite mer färg.



Jag vill göra klart. Helst igår.

I eftermiddags började vi efterjulsröjningen i Linas rum. Bort med jul och tomtar, bort med urväxta kläder och diverse skrot och skräp. Det blev tre kassar kläder den här gången, otroligt vad ungen växer! Det får bli en resa till klädaffären inom kort.

Vi har även upptäckt ett växande behov av bättre förvaring i Linas rum, och jag föreslog en liknande lösning som den jag har i vardagsrummet. Det innebär en tripp till Haparanda alternativt dammsugning av Blockets utbud. För tillfället har jag inte hittat det jag letar.

Vi vill köpa:

IKEAs Expedit hylla med 4x4 fack. Kostar 995:- nytt. 149x149 cm.
Alternativt Biträde hylla med 4x4 fack. Kostar 599:- nytt. 135x135 cm.

Och som lite lull-lull:
IKEAs Expedit luckinsats, 4 st á 149:- och 2 st dito lådinsats á 299:-

Allt ska vara vitt, då passar det längst. Jag vill vinna miljoner kronor tack. Då skulle jag minsann handla. För jag kan köpa mig lycka, den kommer på köpet efter att man lyckats hitta precis det där man så gärna vill ha. Och störd som jag är så vill jag ha massor av grejor.

Tills vidare nöjer jag mig med att fantisera ihop hur det skulle se ut när man möblerar med allt det nya. Snyggt skulle det minsann bli. Jag ska bevaka Blocket. Jadå.