Idag har vi varit i Kåbdalis. Vi åkte upp igår och idag har vi varit ute med skotrarna en liten sväng. Jag orkar ju inte färdas så långt. Dagens första tur gick till en närbelägen sjö, där Mikas brorson med hjälp av sin pappa riggat två gäddsaxar. Hålen hade frusit så det var bara att hugga upp hålen igen innan det gick att vittja. Vina fick hålla sig undan under tiden.

Ungarna hade lekt och busat med henne, jagat tafatt och hon var allmänt busig. När mannen med yxan skulle gå från det ena hålet till nästa fortsatte Vinas busryck, så hon sprang ifatt honom och lyckades på något märkligt vis springa rakt i yxan. Först trodde jag att en tand lossnat, men de var hela. Däremot blödde det ordentligt från nosen, men det var ändå svårt att se exakt varifrån det kom.

När det hela lugnade ner sig syntes till sist att hon sprungit sig harmynt?! Läppen från nostryffeln och ner mot munnen har fått en rejäl smäll, så den spruckit. Först efter två timmar slutade droppandet, och sedan dess har vår busiga vovve tagit det väldigt lugnt. Sovit och vilat. Vi får nog hålla lite koll så att tänderna även fortsatt sitter kvar, men förhoppnigsvis fick hon "bara" en sprucken läpp. Knashund. Kanske läge att varva ner lite?

Jag har aldrig förr hört talas om en sådan här olycka. Märkligt.

• Blomman för dagen Ipomoea purpurea ' Heavenly Blue'
• Purpurvinda Ipomoea purpurea 'Grandpa Ott'
• Blåsalvia Salvia patens
• Daggsalvia Salvia farinacea 'Fairy Queen'
• Kaktusdahlia Dahlia x hortensis 'Dutch explosion' (fast inte frösått, det är andra året jag övervintrat knölarna i kylen)

Jag vill rekommendera de små plastbackarna man hade pennor i som liten,
de är perfekta att ha fröpåsar och frökuvert i!

Idag firar vi med fyrverkerier, min dator och jag. Vi tar farväl av en numera svunnen tid. Jag kommer troligen att ägna minimalt med tid åt detta som jag innan faktiskt har vikt en hel del av mitt ensamhetsliv åt:

Lägg märke till statistiken. Jag vill även avslöja att dessa partier spindelharpan – i två färger – började spelas i januari när Mika åkte tillbaka till Kosovo. Jag har således inget liv med intressant innehåll att tala om. I början gjorde min obrydda attityd att andelen vunna partier ständigt sjönk, jag var nere på 12 % som sämst, men nu har jag alltså jobbat fram följande:

Högsta poäng:    1198

Spelade partier: 1030

Vunna partier:    250

Andel vunna:      24 %

I början ville jag mest satsa på high scores, varför det ofta blev så att jag inte lyckades få partiet att gå ihop. Nu satsar jag enbart på att vinna och då går det betydligt bättre. Jag funderar på att nolla räknaren och börja om, bara för att snabbt få en ännu högre statistik, men misstänker att det kan klassas som fusk.

Inatt kommer han hem, Mika, så då blir det måhända ett mer normalt liv – sett ur ett socialt perspektiv. Så. Adios Spindelharpan. Tack för allt du gett mig.

Förvirringen är stor. Igår förlade jag min telefon två gånger och blev tvungen att leta länge innan jag hittade den. När jag handlar med kort så har jag ett par gånger råkat trycka röda knappen "avbryt" istället för att godkänna summan. Igår letade jag min kamera utan resultat. Det visade sig att den var hos mamma.

Fortsätter det här så vet jag inte vad nästa steg blir. Glömma bort att Lina kommer hem klockan ett varje dag? Glömma bort att ta in hunden från hundgården? Glömma bort att mata djuren? Glömma börsen någonstans? Jag hoppas helt enkelt att det hela löser sig av sig självt.

Ikväll kommer Mika hem. Halv tolv rättare sagt, så det är nog mer natt än kväll. Sedan ska vi umgås ungefär varenda dag i nära två månader. Blir intressant. Skönt att han blir hemma ett tag, man kan ju inte säga att vi varit bortskämda med varandras sällskap den senaste tiden.

Att vänta på något gör ju alltid att tiden tycks gå otroligt långsamt, vilket direkt leder mig till tanken att det här är årets hittills längsta dag. Utan tvekan. Kanske går tiden snabbare om jag hittar på något under tiden, det brukar ju funka så. Får se.