Varför så övertydligt?
Idag irriterar jag mig åter över detta faktum att man blir mätt när man äter. Jag älskar att äta, men blir mätt alldeles för snabbt. Det är ju så gott! Värst är det nog så här i juletider, när maten finns i överflöd. Idag var det ris och korvstroganoff, jag önskar att jag kunnat äta åtminstone två portioner innan det tog stopp.
Lina hade en klurig fråga idag.
- Finns det gurk-ketchup?
- Njae, svarade jag, jag vet inte. Om det fanns borde det väl vara som ketchup fast med bostongurka i. Eller nåt. Hurså?
- Varför skriver de tomatketchup på flaskan om det inte finns andra sorters ketchup?
Bra fråga. Vi mailade ICAs kundtjänst och frågade. För säkerhets skull lade jag till att det är Lina som undrar och att hon är sju år. Så de inte tror att jag är knäpp. Kul att se om vi får något svar.
Dan efter dopparedan
I eftermiddag skulle mamma bjussa på ännu ett julbord, vi brukar samlas hos mormor och morfar, men nuförtiden blir det oftare hos deras barn. I år var det alltså mammas tur. Det lär bli trångt, mormor och morfar har jobbat på bra, så de har fem barn med respektive, som i sin tur har barn som i sin tur har barn. Tur eller synd, alla kommer inte idag, och oavsett hur man räknar så kan det vara en fördel att de som kommer får rymmas inomhus.
Nu ska jag försöka hjälpa Lina att bygga ett tjuvlarm tror jag.
Det borde gå även utan skorsten
Ikväll har hon ställt i ordning en bricka med fika åt honom, katt-säkrat den och skrivit en lapp. Därefter förklarade hon noggrant för mig hur proceduren brukar se ut. Även att hon känner igen tomtens handstil. Så det verkar inte vara någon idé att jag försöker luras tänker jag? Kan det vara så att hon kör hängslen och bälte i det här fallet, allt för att inte riskera att stå utan morgonklapp att öppna?
Tomten borde väl gilla chokladbollar, pepparkakor och glögg?
På morgonen förväntas det finnas ett av tomten utvalt paket att öppna, och ibland orkar han inte äta upp allt fika. Men han får om han vill. Det skrev hon på lappen också. Han har snirklig handstil, inte riktigt skrivstil, men nästan. Hade inte katterna varit så sugna på att äta allt som finns på bänkar och bord hade vi inte behövt skålen över det hela, men nu är det ju som det är med ungkattor ... På det här viset slipper ju katterna sova ute i lylan i alla fall.
Underdog
Idag när Lina åkt till farmor och farfar för lite jultraditioner tröstar jag mig med en ask choklad.Årets främsta konkurrent till Alladin- och Paradisaskarna måste sägas vara Cloettas Ljusa och mörka praliner. En riktig underdog där den enda svagheten kanske är de aningen tjocka pralinbottnarna. Personligen tycker jag att de gärna får ha en hyfsad tunnhet.
Årets ranking hittills:- Alladin
- Cloetta ljusa och mörka praliner
- Paradis
- Cloetta utvalda favoriter
Mysfaktor?
http://vinterviddens.se
Ännu en vardag
Middagen åt vi tidigt för jag var väldigt hungrig, men efter bara lite mat var jag plötsligt mätt? Vina gillar all mat från bordet, så hon blev glad för korv och makaroner också. Annars är det samma visa här som vanligt, hunden är sugen på att gnaga men vi lyckas passa det mesta. Katten är det lite värre med, hon har börjat med diverse påhitt:
- Klöser på fönsterrutorna när hon vill ut
- Vill dricka vatten från kranarna
- Dricker ur våra koppar om de lämnas framme
- Krafsar ur vattenskålen när den nyss blivit påfylld med fräscht vatten
- Försöker öppna min sovrumsdörr när jag vill sova länge
- Äter hundens mat
- Hämtar grejor från köksfläkten
- Hämtar disktrasan från diskhon till golvet varje natt
- Gnager på julstjärnan i köksfönstret
- Leker bort mossan från julgruppen på köksbordet
- Följer på alla promenader vi gör
- Ligger på TV:n med frambenen nedför skärmen så man inte ser ordentligt
- Leker hårdhänt med hunden och jamar så att hon ska få hjälp
- Försöker fånga fiskarna genom akvariets glas
Vintrig terapi
Skovelns skrapande och svischande ljud.
Fjunig nysnö som virvlar upp när den kastas över plogkarmen.
Fastnar lite på kragen och på halsduken.
Vinter. Kyla. Välputsade karmar runt slät gårdsplan.
Barndomens fadersminnen tillbaka på nytt.
Gläns över sjö och strand
Nu närmar det sig. Det är redan början av december och julstressen gör sig påmind. Den som har barn vet att tiden går alldeles för fort, och den som inte har barn funderar på meningen med julen, kanske med livet också.
Den som missat att julen är den största högtiden i Sverige måste ha växt upp på en annan planet. Här ska putsas fönster, dammsugas, skuras och lagas mat. Här ska julbakas, julpyntas och piffas. För den som inte känner till svensk tradition verkar det konstigt med all denna mat och överflödet som ska finnas i alla hem. Här ska vara så präktigt som möjligt, så husligt det någonsin går. Ungarna ska dessutom varvas upp inför julen, de laddas lämpligen med tomtedräkter, pepparkaksbak och dekoration av pepparkakshus. Dessa hus ska dessutom gärna vara helt hemmagjorda; från degen till ritningen, hela vägen till den personligt färgade kristyren och det noggrant utvalda godiset. Chokladkalendrarna som minstingarna gråter efter att få öppna på en gång är obligatoriska, och nuförtiden ska ungarna helst också ha julkalendrar med leksaker i.
Sociala medier i all ära, men är det verkligen förenligt med julens anda att offentligt skryta upp sig själv och sina prestationer på till exempel facebook? Att lägga upp proffsfoton av årets julbak på sin blogg? Kan detta skapa annat än prestationsångest hos vänner, bekanta och andra läsare? Möjligen kan det kännas en gnutta inspirerande att se de skyltfönsterliknande exponeringarna av julgodis ihop med diverse pynt, men mest ger det nog ett sug efter att äta upp motivet för bilden, alternativt att gå hem och dra något gammalt över sig tills december har passerat.
Förutom att man gärna skryter upp sina förmågor att hänga julgardiner och arrangera smakfulla stilleben med hjälp av trendiga tomtar, så finns fler saker att sprätta hängslen för. Räcker det inte med de måsten som redan existerar så kan man ju alltid gräva djupare i den svenska traditionens mylla. Kanske är det renässans för korvkokning, sillinläggning, slakt av den egna grisen, ljusstöpning, eller att luta fisk. Spela roll om någon enda vill äta den mat som nästan försvunnit från det moderna julbordet, bara man kan säga att man gjort den själv. För varför ska man nöja sig med att plocka fram och tända något extra ljus, kanske njuta en kopp glögg eller två och bara vara? Att reflektera över saker och ting, fundera över vår tid här och meningen med livet är inget som folk gör i december, men det borde ha sin givna tid till jul. Då firar vi Jesu födelse, fastän han sedan länge är bortglömd och undanskuffad i ett hörn. Borde det då inte vara närmare till hands att filosofera och umgås med familjen för att finna ut hur det egentligen gick till när Jesus föddes, än att frossa i mat, godsaker och ögonfröjd?
Loppet är för länge sedan kört. Nu återstår bara att samla in spillrorna av det vi kallar tradition, försöka få rätsida på ekonomin som kraschade redan när ungarna plitade ner sina önskningar på listor och skickade runt till nära och kära, inklusive tomten. Och på tal om tomten – honom ska man backa upp och intyga att han finns, fastän man aldrig sett, eller ens hört talas om hans körkort. Nej, låt oss slippa bländas av alla pretentiösa husmödrar som vill skina ikapp med stjärnorna. Låt stjärnorna själva stå för glänsandet över sjö och strand. Släpper vi ambitionerna att vara bäst på allt så finner vi mer tid till det som egentligen är viktigt. Ta det lugnt och fira att du är du och ingen annan.
Idag firar jag mina båda utförda tal med att publicera årets julkrönika. Förhoppningsvis den sista som betygsätts för Svenska B-kursen. I övrigt vill jag önska eder alla en God Jul och riktigt grått nytt hår!
Fördel sjuåring
- Låtit sin trötta mamma sova middag och varit telefonsvarare under tiden
- Lagat middag med bara lite hjälp
- Påbörjat uppätandet av pepparkakshuset
- Skottat halva gården (hon tog vid där min ork tog slut)
- Skrivit ned den nya låt de lärde sig på årets sista skoldag
- Hela eftermiddagen och kvällen har hon dessutom agerat hemhjälp och släppt in och tagit ut djuren, och gett dem både mat och vatten.
Fjärde advent
Lina var väldigt nöjd när jag kom hem med ett par klappar åt henne, och även ett par klappar som hon bett mig hitta för hennes räkning. Vi hann till och med åka en snabbis till Vidsel för julkonsert, så kvällen är räddad utan att jag kraschat på soffan. Däremot tror jag bestämt att jag måste krascha i sängen snart.
Må gott!
Precis över ytan
Lina ska komma idag, men jag hann inte surra med henne igår kväll som vi brukar inför bytesdagen. Min telefon hade lagt av totalt. Först när jag kom hem mitt i natten kom jag på att man kunde testa en norsk återställning, så jag startade helt sonika om skiten - och se! Det funkade. Jag misstänker att gårdagens tapp i stengolv inte var det ultimata för min vän kommunikatören.
Jag måste snart börja reda ut klappköpandet också. Det närmar sig onekligen, och jag är långt ifrån klar. Som vanligt. Och som vanligt grips jag av panik innan jag beslutat vad årets mottagare ska få. Som en följd låser sig hjärnan i vad som närmast kan beskrivas som härdsmälta - och inget blir av. Julklapparna lyser så starkt med sin frånvaro att jag inte ens behöver koppla i julgransbelysningen. Åtgärd senast i helgen med andra ord.
Nu kanske jag borde byta ut morgonrocken mot vettigare plagg att hasa runt i offentligt. Hips vips kan ju en vindpust förirra sig och låta skymta vad som göms från snö ...
Och till Lovisa som hävdar att hon aldrig kommer att vara tant så har det redan börjat. Förnekelse är ett steg i processen, som dyker upp efter en god tids andra tantigheter ...
Framsteg
Det såg bra ut sägs det, inga infektioner eller liknande efter operationen, och ingen anmärkningsvärd svullnad på hjärnan heller. Hon hade tydligen klarat sig rätt bra efter omständigheterna, men jag kan inte riktigt släppa tanken på hur illa det kunnat gå, inte förrän hon är frisk och man får prata med henne igen. För hon måste bli frisk. Jag vill inte förlora en bästavän och extramamma.
I mina ögon är hon odödlig, "stålmormor" som hon är. Repat sig från alla möjliga sjukdomar; hjärnblödning, magsår, bröstcancer, ja, nämn en sjukdom och jag vågar nästan lova att hon varit drabbad. Lägg sedan till diverse benbrott, armvärk och ledbesvär, så har du det hela. Någon propp här och där har också passerat under det decennie vi känt varandra. Alltid har hon blivit frisk igen, stårmormor. Det måste gå lika bra den här gången också. Måste.
Önska med mig.
Det är inte bara jag
Nu vet ni.
Lucia
Lite rackig kvalla på bilderna, men den får duga, nu ser ni ju i alla fall vem som har det sötaste barnet. Undrar vem hon brås på? Kanske sin ödmjuka, men framför allt söta mamma?
Redan då
Jordens Oro Wiker
för den frid som varar;
graven allt förliker,
himlen allt förklarar.
Johan Olof Wallin
Sitter och pluggar litteraturhistoria och hittade den här texten. Tänk att man redan under 1800-talet letade (och hittade?) svaret på livets gåtor. Troligen har den tänkande människan letat så länge hon kunnat tänka, men här fanns med relativt nytt språk den förklaring som många saknar. Det finns ingen förklaring, annat än den i himlen. För den som tror på den vill säga.
Brr
Idag är det genrep inför morgondagens prov. Ja, jag är väldigt nervös, och nej, inget har fastnat ännu. Skit samma, snart är det jullov och då ska jag slappa varenda dag. Eventuellt hasa runt i tofflor när jag väl kliver upp. Just nu ska jag däremot försöka vakna till liv, har påbörjat en kopp kaffe som aldrig tycks ta slut. Inte blir jag piggare för det. Men jag kanske måste vänta tills normal vakningstid?
Hoppas din dag blir lika bra, men varmare än min!
Bonusdagar
Idag har hon varit hemma från skolan, sovit (i alla fall legat till sängs) till tolv säger hon, och imorgon ville hon på skolan igen. Vi får se om det är läge för det, ibland är hon ju lite väl optimistisk. Men det är skönt att hon längtar till skolan varje dag.
Hon blev glad över sockorna jag stickat åt henne inför julen, med tomtemotiv. Jag har sedan länge lovat att sticka henne strumpor men det är så himla tråkigt så det har inte blivit av. Då fick jag som en skänk från ovan ett perfekt mönster till min tomtefanatiska dotter, så det har varit en stickande helg.
Nu ska jag också lägga upp fötterna på rumsbordet och göra kväll.
Lättare att andas nu.
Idag har jag haft svårt att fokusera på pluggandet när jag varit så orolig, men lite har jag fått gjort. Betoning på lite. Däremellan har jag försökt varva ner med stickningen, vilket har resulterat i att jag snart är klar med mitt stickprojekt. Att sticka är bra för hjärnan, den tvingas fokusera på enbart det jag har i händerna för stunden. Då är det lättare att släppa oro och funderingar. Världens bästa terapi. Och det blir dessutom något av det.
Har även spekulerat i julklappsinköp, men inte kommit någonvart. Att det ska vara så svårt att bestämma sig. Jag vet att det egentligen kan klassas som ett i-landsproblem, men det stressar mig. Jag kommer nog på något så småningom, det brukar ju alltid lösa sig.
Nu ska jag försöka få klart lite här hemma och ladda inför morgondagens skola. Måste satsa på bra betyg på fredag, som förhoppningsvis är det sista jag ser av Svenska B-kursen.
Tredje gången gillt
Linas lapp som hon skrev när jag försökte dölja en julklapp för henne.
Alltid missar man något
Tydligen har jag helt missat att det finns ett nytt program på TV4 som heter Så mycket bättre, där man bjuder in nya artister att göra egna versioner av gamla låtar. Bra programidé, men jag hade som sagt missat att programmet fanns. Det måste åtgärdas, så nu ska jag schemalägga mitt TV-tittande så att jag inte missar att slå igång TV:n när det är dags. Så kan det gå när man aldrig har igång dumburken när man är ensam hemma.
Nördigt
Längtar också efter frösådder som svämmar över fönsterkarmarna i norrfönstrens svalka. Gärna också plantkataloger, trädgårdstidningar och odlingsforum. Småningom rankas nyklippt gräs som listetta för sommardofterna, och de första fågelparen hittar holkarna vi satte upp i somras. Hexi kommer säkert att äta upp varenda fågelunge som inte flyger på första försöket.
Vina kommer att vara med utomhus och slappa i hängsoffan. Där stortrivdes hon i somras.
Vina augusti 2010
Jag har ett stort projekt på G till sommaren. Jag måste gå igenom och artbestämma alla rabatter på baksidan och ordna plantorna så att blomningarna passar ihop. Funderar på rosa, vitt och blått, men jag vet hur svårt det är att hålla sig till en färgskala. Nästa rabatt jag gräver ska helst vara vid vårt egna hus. Om vi någonsin hittar oss ett. Tills dess får jag behärska mig och försöka ordna upp i de odlingsbäddar jag redan har. Svårt.
Jag längtar efter de första vårlökarna, de första spirande stråna som ger sig tillkänna så snart snön töat bort närmast söderväggen. Längtar efter häggens knoppar som snabbt slår ut till doftande blommor. Längtar efter att följa Lina till examen och fika utomhus på altanen efteråt. Sommarlov. Blöt nybadad och lycklig hund. Vår och försommar måste vara det bästa som finns.
Tur!
Ett tillägg
Fågelsång: 150 svenska fåglar och deras läten
Dopparedagen
På tal om dop så är det ju ett slags dopp, och kan det då kallas dopparedag? Eller dopdag heter det ju egentligen, så det är nog den korrekta benämningen på det hela. Det brukar vara trevliga tillställningar, och om jag minns rätt så har det funnits gott fika också. Åter detta ätande. Jag erkänner att jag till viss del är besatt av att äta olika saker. Ppå tal om det så måste jag klämma i mig någon slags lunch innan jag ska åka, så det är bäst att jag ordnar med det genast. På återseende!
Eldräven vs. upptäckaren
Mors!
Gör det enkelt
Nymalt kaffe i pressobryggare vs. snabbkaffe och kokande vatten?
Hemlagat vs. halvfabrikat?
Kort sagt; keep it simple! Ju fler moment innan det är klart, desto fler risker att misslyckas. Förutom att du skippar den falska romantiken bakom tjusiga benämningar för ordinära saker så får du även tid och engagemang över till andra saker. Gör alltså inte som jag och sticka eget, det är både dyrare och inte lika perfekt som de köpta stickade plagg man hittar i butikerna. Det är inte heller lika svårt, speciellt när man hittar ett fyndigt/roligt mönster ...
Stickade Julstrumpor från Drops, favoritmönstren hittas alltid här!
Lina önskar sig fortfarande
För dig som undrade vad Lina önskar sig i julklapp och inte ids leta dig två månader bakåt i bloggen så kommer här hennes önskelista igen. Har frågat mer precist.
Linas önskelista julen 2010 (utan inbördes ordning)
- Lavalampa
- Tobbes nya trollerilåda
- Pokémon
- Littlest Pet Shop
- Littlest Pet Shop Räddningscenter
- Puppy in my pocket Fashion puppys
- In my pocket snöigloo
- Bindeez superstudio
- Bindeez
- Zhu-Zhu pets
- Littlest Pet Shop docka Blythe
- Color kids krumelurpingvin
- Sylvanian families figurer
- Schleich Dressyrhäst med ryttare
- Schleich Ridbaneset
- Schleich Stående Pegasus
- Schleich Pegasusföl
- Schleich Stegrande enhörning
- Schleich Noctis (en slags ond alv med svart leopard)
- Schleich Apericum (en slags ond alv med rådjur)
- Scooby Doo spökhus med figurer
- Mjukdjur beige vädurskanin (ICA MAXI 199:-)
- Pysselbok med finn fem fel och sånt
- Åkmadrass
- Cowboyhatt när jag spelar gitarr
- Bob
- Pengar (mycket pengar)
- Snygga skolkläder som stortjejer brukar ha
- Julörhängen med tomtar på
- Pysselsaker
- Scrapbooking
- Tecknad film
- Limpistol + lim (en liten som passar barn)
- Flirtkulor
- Tygstuvar
- Plattor och ringar av trä
- Pysselpapper i tusen färger och mönster
- CD: Amy Diamond
- CD: Lilla melodifestivalen
- Disney sing-along-cd-spelare
- Hund
- Ny minijulgran som man kan pynta själv, jag har redan pyntet och en gran med trasig fot
- Stort kramdjur
- Mobil
- Bärbar dator. Internet.
- Bokmerken
- Undervattenskamera
- Kaninunge. Pappa fiksa.
- TV
- Draperi med stjärnor på, att göra koja under sängen hos mamma. Helst blått med gula eller guldstjärnor.
- Nya tomtar
- Afirs (affisch med typ hästar, hundar, katter och sådant)
- Tavla (tavelram så jag kan sätta in egna bilder)
- Resa till utlandet
- Triops (en sorts urtidsdjur man odlar själv, google har återförsäljare)
One down, four to go
För tillfället funderar jag på lunch och sedan ska jag påbörja nästa inlämningsgrej. Jag ska skriva en krönika, essä, debattartikel eller liknande som ska inlämnas imorgon. Problemet är att jag saknar inspiration och ämne. Kanske kommer inspirationen till mig i takt med att magen fylls, annars får jag dra till biblioteket och spana in någon dagstidning eller någon tidskrift med intressanta artiklar.
Många tycker tydligen att det är letandet efter fakta som är det roliga, att intervjua, läsa, leta. För min del är det skrivandet och skapandet i detta som glädjer mest. Det händer saker, och det händer snabbt. Det passar mig och min person.
På samma sätt är det med de två muntliga anföranden jag ska hålla. På fredag nästa vecka ska de avhandlas, sedan ska jag skriva ett prov i litteraturhistoria och DÅ är jag klar. Segast i världen, men det ska bli klart. Det fattas så lite nu. Det ska gå, det ska gå, det ska gå.
Nu är jag riktigt hungrig.