I ett inlägg från augusti i fjol funderade jag kring att komma till himlen. Lite av det tänket har fastnat hos mig, och gett mig ytterligare funderingar.

Jag lever i övertygelsen om att allt som händer, sker av en orsak.
Går något tungt innebär det alltid att man lär sig något av det. Just när man är inne i något svårt kan det vara i princip omöjligt att se vad det positiva i det hela är, men så snart man får lite distans inser man att man fått nya kunskaper eller erfarenheter. Kanske är det just dessa erfarenheter du ska använda i framtiden, och enda sättet att få erfarenheten var att uppleva något jobbigt? Värt att tänka på om det går trögt i livet.

Ville bara passa på att pusha lite för en tanke som slog mig ikväll. Passa på att vara glad över den verklighet du lever i, oavsett hur den ser ut. Var glad över att du kan ha hela registret av känslor; glädje, lycka, kärlek, men även saknad, ilska och oro. Alla dessa känslor är en del av livet och något att glädjas åt.

Vår tid på jorden är ytterst begränsad. Vad tror du händer när det här livet tar slut? Oavsett vad som är din övertygelse så har vi alla en begränsad tid att njuta av det liv vi lever, så passa på att se saker på ett positivt sätt och njut av att det trista går över och att det ger nya vinklar av livet. Njut av alla dina dagar, oavsett hur de känns. Njut av att känna olika saker olika dagar. Njut av att vara du.