Sverige. Jag älskar mitt Sverige. Trots att lagstiftningen ibland blir lite väl ... omfattande?

På dagens nyhetssändning kan man höra att var tredje skolavslutning innefattar välsignelser eller uppmaning till bön, d.v.s. religiösa inslag. Man får hålla skolavslutningen i kyrkan, så länge tonvikten läggs på tradition och inte religion, berättades i nyheterna. Men har vi inte en tradition med religiöst firande av många saker i Sverige? Av tradition är vi väl kristna och lever i ett kristet land? Vilket annat land skulle reagera på att den huvudsakliga religionen i landet finns med på skolavslutningar?

Visst är det fint - och nödvändigt - att vi tar in människor till Sverige som inte längre kan leva i sina hemländer. Men. Måste vi därför förändra - eller förinta - vår egen kultur? Jag förstår att det blir kulturkrockar när människor från andra kulturer uppmanas att delta i traditionellt kristna händelser. Samtidigt finns det fria valet att avstå uppmaningen. Jag skulle personligen inte ta illa upp om en muslim eller hindu vill välsigna mig eller bad mig delta i bön. Värre vore det väl om det handlade om förbannelser?

Religionsfrihet i all ära, men borde vi inte få ha vår religion kvar likväl som invandrarna får ha sina trosuppfattningar? Det verkar inte så. Från och med i år kan nämligen skolorna bötfällas om de har religiösa inslag under skolavslutningen. Så var det med det. Hejdå opartiska lilla land. Hejdå Sverige.

Missförstå mig inte, jag tycker att det är en stor tillgång för Sverige att det finns så många olika kulturer som samsas i landet. Jag vill bara att den svenska kulturen ska finnas kvar så att den också kan samsas. Inte bara försvinna genom sin egen rädsla för att vilja finnas till.