Vantfrossa
Jag vet inte hur det gick till när jag började älska tradition, kultur och hantverk. Jag bara gör det. Allra mest älskar jag allt detta genom att hantverka själv. Idag har jag gjort klart ett par Lovikkavantar, det krävde en del research för att de ska bli så äkta som möjligt.
Mina första egenstickade Lovikkavantar gav jag i tackpresent till en god vän.
För att de ska kunna kallas äkta ska de vara stickade i löst spunnet ullgarn - det finns ett speciellt garn som kallas just Lovikkagarn - och sedan lite löst tovade. Naturligtvis ska de utformas efter det traditionella mönstret. För den äkta känslan ska de även kardas både in- och utvändigt. För att kunna kallas alldeles äkta ska de även tillverkas för hand - i Lovikka, och mina vantar uppfyller alla kraven utom det sista.
Här får du några inspirationsbilder jag googlat fram och knyckt. För att förtydliga inspiration vill jag påpeka att tekniken även passar till mössor, strumpor och annat kollijox:
Kärlek vid första ögonkastet.
Klassiska Lovikka i grått garn
Vackra Lovikka med moderiktig spets och pärlor för en feminin touch
Vill du läsa mer om Lovikkavantarnas historia rekommenderar jag ett besök på Ulfs sida. Mycket intressant om man gillar kultur. Ull har många goda egenskaper som gör att den lämpar sig särkilt bra för strumpor och vantar, bland annat så värmer den trots att den är blöt, och den renar även sig självt om den får hänga ute när det är fuktigt väder, tex under tak när det regnar ute.
Äkta Lovikkavantar
Efter mina forskningar har jag även fått lära mig att garn spunnet av kortfibrig ull är mjukare än garn från långa fibrer. Svenska lantrasfår har oftast långa fibrer, vilket ger ett stickigare plagg. Min mormor har även lärt mig att blandgarn är bäst för hållbarheten, ull slits nämligen ganska lätt.
Nu fick du en minikurs. Är du intresserad finns ännu mer information på nätet, bara googla!
Mina första egenstickade Lovikkavantar gav jag i tackpresent till en god vän.
För att de ska kunna kallas äkta ska de vara stickade i löst spunnet ullgarn - det finns ett speciellt garn som kallas just Lovikkagarn - och sedan lite löst tovade. Naturligtvis ska de utformas efter det traditionella mönstret. För den äkta känslan ska de även kardas både in- och utvändigt. För att kunna kallas alldeles äkta ska de även tillverkas för hand - i Lovikka, och mina vantar uppfyller alla kraven utom det sista.
Här får du några inspirationsbilder jag googlat fram och knyckt. För att förtydliga inspiration vill jag påpeka att tekniken även passar till mössor, strumpor och annat kollijox:
Kärlek vid första ögonkastet.
Klassiska Lovikka i grått garn
Vackra Lovikka med moderiktig spets och pärlor för en feminin touch
"LOVIKKAVANTENS URSPRUNG är arbetsvantarna
som var stickade för att passa i en lädervante.
Arbetsvantarna stickades stora med rymliga tummar
för att lätt kunna glida av handen om man fastnade
i tömmar eller annat.
De var också stickade så att de inte hade någon
tydlig vänster- eller högervante, på så sätt kunde man
byta hand när vanten blev sliten på en av sidorna."
som var stickade för att passa i en lädervante.
Arbetsvantarna stickades stora med rymliga tummar
för att lätt kunna glida av handen om man fastnade
i tömmar eller annat.
De var också stickade så att de inte hade någon
tydlig vänster- eller högervante, på så sätt kunde man
byta hand när vanten blev sliten på en av sidorna."
Ulf Larsson
Vill du läsa mer om Lovikkavantarnas historia rekommenderar jag ett besök på Ulfs sida. Mycket intressant om man gillar kultur. Ull har många goda egenskaper som gör att den lämpar sig särkilt bra för strumpor och vantar, bland annat så värmer den trots att den är blöt, och den renar även sig självt om den får hänga ute när det är fuktigt väder, tex under tak när det regnar ute.
Äkta Lovikkavantar
Efter mina forskningar har jag även fått lära mig att garn spunnet av kortfibrig ull är mjukare än garn från långa fibrer. Svenska lantrasfår har oftast långa fibrer, vilket ger ett stickigare plagg. Min mormor har även lärt mig att blandgarn är bäst för hållbarheten, ull slits nämligen ganska lätt.
Nu fick du en minikurs. Är du intresserad finns ännu mer information på nätet, bara googla!
Kommentarer
Trackback
