I morse lyckades jag precis bryta mig loss för att väcka Lina och få iväg henne till skolan innan kroppen sade stopp. Rygg och höfter totalstrejkade. Jag har just lyckats kliva upp ur sängen, och trots att jag mer liknar en märla än en julängel så hoppas jag kunna sitta och stå upprätt resten av dagen. Det kräver nog bara att jag kommer igång. Hoppas jag.

Jag hade hoppats kunna julstöka, i vanliga fall brukar jag börja i mitten av november men nu har första advent passerat utan att jag haft fram mer än en lysande julstjärna i köket. Inga julgardiner, inga tomtar, inga änglar, ingen julduk. Jag har faktiskt fyndat (om man kan kalla det så när den var dyr?) en vit amaryllis och två vita hyacinter som jag satt i en julgrupp på bordet med mossa kring fötterna. hyacinterna har redan börjat slå ut, men de luktar inte så starkt. Tur det.



Efter diverse påtryckningar från Lina så bakade vi, eller ja, dekorerade, ett pepparkakshus i söndags. Hon vill redan äta upp det men jag hejdar henne. Det blev gulligt och pryder köksfönstret tillsammans med julstjärnan.



Vi tänkte pynta Linas rum men hennes julsaker är spårlöst försvunna. Dessutom borde det städas färdigt innan, så att det blir extra mysigt när det är klart.

På tal om mysigt så avundas jag min mamma som myser med sin nya kamera. Digital systemkamera, precis vad jag suktat efter de senaste fem åren men inte nämnts köpa. Jag kanske måste ordna mig en systemare snart. Jag vill verkligen ha en. Vore kul med riktiga grejor, särskilt då min kamera börjar vara sliten. För den med skarpt öga syns att bilderna i det här inlägget är skit. Jag skyller på att det är telefonen som stått för optiken.

Nu ska jag försöka röja undan den inte så mysiga disken. Får se hur länge jag lyckas pyssla med det innan jag måste vila igen. Kanske går det lättare med julmusik eller en ljudbok? Jag fick en samling ljudböcker av en nyvunnen vän igår, verkar spännande så jag är lite sugen att börja lyssna.