Bilden är manipulerad av Erik Johansson.

Det är lustigt med drömmar. Mina är allra konstigast precis när jag egentligen uppfyllt kvoten för dygnsvilan, men fortsätter att sussa bara för skönhetens skull (inte för min skönhet, men för att sömnen är skön). I morse sprängde jag en kropp inne i ett sågverk med hjälp av bensin. Mycket möjligt, men knappast troligt va?

Det är ganska konstigt tycker jag också, att det inte går att beställa drömmar. Förr om åren drömdes det friskt om kärleksfrossande scener med frustande fräschingar. Nuförtiden ska jag vara glad om jag ens anar rötmånadens luftfuktighet även i sovande tillstånd. Fast det är ju tur för Mika att han får vara mina sanndrömmar även i detta. Han är faktiskt bäst.

Nu kanske ni undrar vad som tagit åt Mikas tidigare så tvära tjej, men sanningen att säga så har jag nog blivit kär igen. Hmm. Kan eventuellt ha att göra med att han (Mika alltså) fickringde mig av misstag igår, mitt under pågående genomgång med kollegerna. Mikas pondus och visioner får vem som helst att förstå att han är en finfin kapten, med mycket goda ledarförmågor. Trots att han sällan tillåts visa detta när jag är i närheten. Sagt och gjort, med facit i hand beslutade jag mig för att inte ha ännu en ökentorr natt vad gäller drömmarna, så jag lurade honom att så in några hektar land.

Sensmoral:
Det mannen sår blir en börda
om man struntar i att skörda.

Eller nåt. Konstigt inlägg det här.