Som våra vänner vet så fyllde Mika 32 år i fredags. Som ett lustigt sammanträffande fyller min svåger Johnny år på samma dag. Jag och Lovisa bestämde oss för att träffas och baka bullar inför de stundande festligheterna. Vi var mitt uppe i den för oerfarna bullbakare kritiska gräddningsfasen när Mika och Johhny båda sammanstrålade i hallen hemma hos oss. De vädrade i luften likt flemande hingstar och båda tyckte att det doftade ljuvligt. När Mika så fick syn på produkten av vårt anletes svett frågade han varför vi inte gjoort kanelbullar istället för bara vanilj?

Behöver jag ens nämna att Mika kanske får vara utan bullar trots att det var hans födelsedag vi firade?



Knådandet kommer dock att fortsätta, jag bestämde mig för att Mika inte skulle slippa undan fler nätter med ursäkten "ont i ryggen", så jag köpte ett presentkort hos Erik Jonsson som är legitimerad akupressör i vår kommun. Jag har bara hört goda vitsord från de som besökt honom. Han kan lite kiropraktik också, så Mikas "kota på sned" borde ha sett sina sista dagar utanför ryggradens strikta led. Nu har Mika somnat tidigt för sista gången, hädanefter blir det kuttrasju varenda kväll. Men bara kel, för vi är ju inte gifta. Ännu. Undrar när han vill bli av med sin oskuld egentligen? Som alla vet så finns det ju bara ett syfte att gifta sig, och det är (för dig som inte fått lära dig det) att man äntligen kan påbörja familjeproduktionen och se om man har bra gener eller inte. För bröllopsnatten (och alla andra nätter med liknande aktiviteter) ska ju såklart resultera i smått. Annars är ju ansträngningarna förgäves.


Mika kanske längtar?

Nu är det dags att fortsätta mitt skapande. Jag har börjat med en present till en av mina kompisar som ska ha barn i augusti. Mycket intressant att se om jag lyckas med det jag har tänkt. Hittills verkar det fungera i alla fall.
På återseende!