Idag var det en full dag enligt Lina. Jag måste tillägga att detta inte har något med alkoholförtäring att göra, Lina har begrepp att veta vad en "full dag" är, naturligtvis i bemärkelsen arbete.

Vi klev upp tidigt i morse och åkte till Piteå. Vi var sena och skulle inte komma fram förrän 08.15. Det visade sig senare att vi hade avtalat att träffas i Piteå 08.30. Gissa om jag blev paff och kände pressen flyga sin kos när jag insåg detta? Vi fick till och med vänta, kanske en kvart, innan Ullis dök upp.  Hon var den som körde bilen söderut, till Skellefteå travbanas Totohall, där dagens tävling skulle gå av stapeln. Alla raka klasser avhölls och Yankho (Linas kanin) blev äntligen medelsvårklassad! Lina blev mycket nöjd och valde två mattor som Yankho kan ha i sin transport under resan så att han inte halkar runt.

På vägen hem stannade vi till hos vår kompis Frida i Piteå och kikade på hennes kaninbebisar. Ursöta såklart. Det blev mycket intressanta och genetiskt oväntade färger. Pappan har visat sig ha en annan färg genetiskt (genotyp) än han ser ut att vara (fenotyp). Ja jag är lite insnöad i genetikvärlden, men det är av ytterst intressant karaktär när man kan förutsäga vilken färg ungarna i en kull ska bli innan man ens har parat föräldrarna.

Innan vi åkte hem till Vistträsk smet vi förbi hos Mia för en uppiggande kopp av hennes goooda kaffe. Tyvärr verkade hon ha lagt en sömntablett eller två i koppen, för jag somnade en stund, hängandes över köksbordet. Hjälp! Dags att åka hem insåg jag och kommenderade ut Lina till bilen för hemfärd.

Sömnmedel?

Lini ska sova hos mig ( i min säng alltså) inatt, vi passar på innan det blir för trångt, Captain-to-be kommer ju hem imorgon. Då ryms man inte att sova med en drygt femårig bläckfisk med myror i brallan. Precis när Lina lagt sig blev det såklart strömavbrott, så hon fick ha det mysigt med levande ljus i sovrummet när hon skulle sova. Strömmen har kommit tillbaka nu, men den kommer och går lite som den vill. Undrar varför.

Vanligt att fira?


På torsdag eller fredag blir det tårta för att fira den nya titeln på husets herre, så ni som känner er hågade på några extra hekton bestående av fett och socker är varmt välkomna!

Jag vet inte än om vi ska fira att vi ska "bo" mer permanent ihop eller om det är att ta i? Jag vet ju knappt hur det ska gå att bli "sambo" på heltid. Hehe, det känns ju såklart bättre att sätta citattecken, det gör det ju mer odramatiskt... Oavsett vilket så undrar jag hur vanligt det är att man firar sin nyvunna livsförändring? Tål att tänkas på. Jag lovar att säga till nästa gång det vankas tårta också. Om det blir att fira att vi ska vara två under husets tak framöver.

Den här tårtan blir i alla fall till för att vi vill gratulera Mika till hans nya titel. Det är ju inte illa pinkat att bli Kapten. Särskilt som han inte bestämmer hemma.

Ha det gött!